Deprecated: Function set_magic_quotes_runtime() is deprecated in /storage/content/32/180832/intersik.se/public_html/wordpress/wp-settings.php on line 18 Fiske, beståndsutveckling och fiskeribiologi « Intersik

Intersik Startsida

Fiske, beståndsutveckling och fiskeribiologi

Historiskt har sikfisket i Bottniska viken varit en viktig inkomst och födokälla för kust och skärgårdsbefolkning. I Bottniska viken bedrivs fisket främst med nät eller med ryssjor och är än idag  utifrån ett ekonomiskt men också ett kulturellt perspektiv viktigt.

Siken kan därför anses vara en grundpelare för en fortsatt levande kust och skärgård i Bottniska viken. Både på svensk och finsk sida har under 2000-talet myndigheter, yrkesfiskare och fritidsfiskare noterat minskande sikfångster. Fångsterna uppgick under slutet av 80 - talet till ca 3000 ton varav 2000 ton fångades på finsk och 1000 ton på svensk sida. Under senare delen av 90- talet fångade det yrkesmässiga fisket ca 1100-1400 ton årligen och motsvarande fångster för fritidsfisket var ca 600 - 800 ton. Idag fångas ca 100 ton sik av yrkesfisket i Bottniska viken på svensk sida och ca 500 ton (2007) på finsk sida.

Det har skett en förskjutning i förhållandet mellan havslekande sik och vandringssik. På 80 - talet utgjordes ca 50 % av fångsten på den finska sidan av havslekande sik, men i slutet av 1980-talet bestod fångsten till övervägande del av vandringssik. Numera består sikfångsterna åtminstone på finska sidan till mer än 90 % av vandringssik. På den finska sidan är dessutom en betydande del av dessa vandringssikar av odlat ursprung och utplanterade som ensomriga yngel. Utplanteringarna sker l som kompensationsåtgärder i vattenmål men också som frivillig fiskevård. På svensk sida sker idag vid ett fåtal av de utbyggda älvarna kompensationsutsättningar av vandringssik. I Finland planteras c. 40 miljoner nykläckta och c. 10 miljoner ensomriga sikyngel ut årligen.  Utplantering av nykläckta yngel sker främst i Bottenviken. Även om situation vad gäller vandringssikens reproduktion antas vara bättre på svensk än på finsk sida, till stor del beroende på generellt bättre vattenkvalité i åar och älvar, har tillgången på reproduktionsområden minskat även på svenska sidan i samband med vattenkraftutbyggnad.

På senare tid har en snabbt ökande gråsälsstam också angetts som en möjlig förklaring till den minskande tillgången på sik, men förändringar och fluktuationer i sikbestånden kunde ses redan före gråsälstammens tillväxt. Exempelvis var sikfångsterna mycket låga på den finska sidan i slutet av 1970-talet då sälpopulationerna var mycket låga.

I Kvarken och i Bottniska viken som helhet gjordes på 1980-talet på finsk sida ett antal utredningar om sikfiskets tillstånd och uttagsnivåer utifrån tillväxtuppgifter och beräknad dödlighet.  Det framgick att framför allt fisket efter vandringssik skulle kunna förbättras och värdet av fångsten skulle öka per fångad fiskad fisk om man ökade minimistorleken på den vandringssik som fiskades. Eftersom den havslekande siken växte så pass långsamt var dock effekten av en sådan reglering mindre för fisket efter den havslekande siken. För de idag rådande ekologiska förhållandena i Bottniska viken saknas motsvarande information och beräkningar. Detta är ett avsevärt avbräck för en ekologisk och ekonomisk  hållbar utveckling av Bottniska vikens sikbestånd och sikfiske.