Deprecated: Function set_magic_quotes_runtime() is deprecated in /storage/content/32/180832/intersik.se/public_html/wordpress/wp-settings.php on line 18 Bakgrund och relevans « Intersik

Intersik Startsida

Bakgrund och relevans

Kallvattensarten sik är utsatt för storskaliga klimatologiska förändringar, som kan påverka hela bestånd och följaktligen fisket på dem.

Projektet omfattar sikbeståndens rekrytering och tillstånd samt sikfiskets utveckling och tillstånd i Bottniska viken. Projektet har kommit till på grund av den senaste tidens observerade förändringar i tillgången på sik och en otillfredställande kännedom om de båda sikformernas rekrytering och tillstånd på båda sidor om Bottniska viken. Projektet behandlar kustens och de kustmynnande vattendragens havsvandrande sik och projektet avgränsas geografiskt till Västernorrland, Västerbotten, Österbotten och norra Satakunda.

Siken leker på hösten och dess romutveckling påverkas av isvintern. I resultaten från den monitoring av havslekande sikyngel, som tidigare bedrevs gemensamt av Sverige och Finland men som numera avbrutits har vi kunnat se ett samband mellan isvinterns egenskaper och den därpå följande vårens yngelförekomster, samt årsklassfluktuationer hos adult fisk. Motsvarande samband finns inte tills vidare belagt hos vandringssiken.

Den havslekande sikens yngel tros vara strikt beroende av att strandvattnen är fria från föroreningar som drivande alger. Fastän närsaltshalterna försiktigt har minskat i de öppna havsområdena har igenväxningen av grundområdena med trådalger blivit explosionsartad i Kvarken. Trådalgerna bryts årligen ner och bildar mattor av ruttnande organiskt material. Också sikyngelstränderna påverkas av dessa mattor av ruttnande alger och helt nya typer av habitat uppstår. Vissa trådalger anses dessutom av en del forskare som giftiga. Förekomsten/avsaknaden av sikyngel har därmed ett indikatorvärde, som kan användas i miljöbedömningar.

Beroende på beståndstillhörighet tillbringar vandringssikens yngel olika lång tid i älvarna. En del av dem vandrar omedelbart ut ur älven efter kläckningen varemot andra tillbringar åtminstone försommaren i älven. De kan då uppträda på ställen som är överraskande ”skräpiga” om man jämför med de strikta miljökrav som den havslekande sikens yngel uppvisar.

För tillfället finns ingen klar bild över den naturliga yngelproduktionens nivå av vandringssik i Bottniska viken. Man vet inte ens i hur pass små vattendrag vandringssiken kan fortplanta sig. Med andra ord vet man inte om små förorenade eller reglerade vattendrag kunde restaureras för att kunna producera vandringssikyngel till försörjning för ett kustfiske. Historiskt har åtminstone i Österbotten också små icke farbara vattendrag producerat vandringssik. Eftersom de små vattendragen på svenska sidan är i något bättre skick kan minimistorleken på åar med naturlig yngelproduktionsförmåga eventuellt bedömas därifrån. Detta öppnar för ny kunskap och möjligheter för återskapande av rekryteringsmiljöer av vandringssik.

Dålig och varierande tillgång på sik har uppmärksammats såväl hos den fiskeintresserade allmänheten som inom miljöövervakningen. Både yrkesfiskare och fritidsfiskare har noterat försämrade sikfångster och efterfrågat att myndigheterna gör något. Sikfisket är traditionellt mycket viktigt i Bottniska viken och försämrade fångster ger direkta effekter på fiskerinäringen och indirekta socioekonomiska effekter för kustbefolkningen. Siken kan sägas vara en grundpelare för en levande kust och skärgård i Bottniska viken.

På senare tid har gråsälstammens snabba tillväxt angetts som en förklaring till sviktande tillgång på sik, men förändringar och fluktuationer kunde ses redan före gråsälstammens tillväxt. T.ex. var sikfångsterna mycket låga på den finska sidan i slutet av 1970-talet.  Fördelningen mellan den havslekande siken och vandringssiken har också förskjutits.

Sikformerna är ekonomiskt och kulturellt viktiga och de uppvisar känslighet för dokumenterade miljöförändringar. Deras barnkammare är specifika miljöer och behovet av skydd och eventuell restaurering av dessa kommer att bli aktuella. Skydd av mångfalden i havet står högt på den miljöpolitiska agendan och rekryteringsområden för fisk är viktiga naturvärden att bevara och vårda bland annat i framtida marina naturreservat. Behovet av restaureringar och ekologiskt hållbara fiskevårdsåtgärder ökar likaledes. Detta ökar behovet av kunskap om de naturliga förhållanden ynglen kräver för överlevnad.

EU har lyft upp behovet av att forsknings- och utredningsresultat erbjuds allmänheten i användarvänlig form, helst i samarbete med TV- och radioproduktion. Projektet strävar efter att kommunicera resultaten i ett användarvänligt format. I projektet eftersträvar vi att utforma en informationsstrategi för att kunna följa högklassiga standarder. Detta för att öka projektinformationens genomslagskraft och för att tillgodose de vetenskaps-, fiske- och miljömedvetna intressena och beslutsfattarna.